Kommer ni ihåg Earth Hour i mars? Den dagen blev inte alls som jag tänkt mig…

Såklart att jag skulle vara med på världens största miljömanifestation. Herregud, jag har varit Veckans Krönikör i lokaltidningen och argumenterat för mer vegetariskt och jag skriver blogginlägg på PandaPlanet. Det fanns inte på kartan att jag skulle avstå från Earth Hour 2018, eller något annat år heller, för den delen.

Dagen började bra. Jag sov till nio. Vi bestämde oss för att titta på en bio, så vi körde bil dit. Före bion åt vi på en viss hamburgerrestaurang, och sedan beställde jag både choklad och baconsnacks till bion. Vi tittade på bion. Sedan körde vi hem.

När vi kom hem, satte vi oss ner i soffan. Vi öppnade datorn, klickade in lösenordet och började titta på kläder. Båda två hade knappt handlat sedan i höstas, och jag växer ju.

Så jag hade kört bil, ätit mat med noll näring och köpt kläder för x antal kronor. Det kändes fel.

Hur ska jag kunna vara med på världens största miljömanifestation, när jag har gjort allt man inte ska? Att jag med mitt största intresse – hållbarhet – på självaste Earth Hour hade gjort allt fel. Fel transportsätt. Fel mat. Fel form av konsumtion.

Ibland blir det fel. Så här fel.

Och förlåt, Moder Jord. Jag försöker ändå varje dag, varje vecka, varje år att göra dig hel igen. Kan du förlåta mig?

//Katja